nvnollsjue

I och med att handlingen i Stolthet och fördom inte är särskilt spännande har den uppnått sin klassikerstatus på det mer historiska planet. Med sina utförliga miljöbeskrivningar skildrar Jane Austen ett samhälle som vi, utan hennes böcker, inte skulle ha en lika bra bild av. Hon ger oss en väldigt klar och tydlig inblick i hur livet för den övre medelklassen var på den tiden och hon gör det dessutom i form av en berättelse.

För mig är en klassiker en bok som är odödlig, en bok som vem som helst, oavsett vilket århundrade man lever i, ska kunna läsa. Stolthet och fördom är en sådan bok och det är inte bara p.g.a. att den ger oss en historielektion, den tar också upp kärleksproblem, något som lever kvar än idag. Oavsett om året är 1800, 2000 eller 2200 så kommer kärlek alltid att bestå och i alla dess former fascinera oss.

I början upplevde jag som sagt boken som väldigt tråkig och seg men ju längre jag läste desto mer betagen blev jag av den. Inte för att den var särskilt spännande utan just för att den var härlig, för att jag kunde relatera till vissa saker som Elizabeth Bennet kände. Det är helt enkelt inte konstigt att flera av Jane Austens böcker blivit klassiker även att de inte innehåller äventyr, de tar ju upp det mest väsentliga för vår existens, kärlek.

Den här boken har ingen rafflande handling med äventyr och gåtor utan istället handlar den om kärlek, svek och klasskillnader. I och med det är inte peripetin och upplösningen lika tydlig som den är i vissa andra böcker, men den finns fortfarande där.

Genom större delen av boken delade Elizabeth det förakt som fanns mot Mr Darcy. Precis som alla andra upplevde hon honom som stolt, stöddig och dryg. Vändpunkten, då hon börjar tvivla på om alla fördomar och åsikter om honom är befogade kommer efter att han för första gången förklarat henne sin kärlek. Efter att hon nobbat honom förklarar han nämligen i ett brev varför han bad Mr Bingley lämna Netherfield och på vilket sätt Mr Wickham "grävde sin egen grav". Efter att ha läst brevet börjar Elizabeth tvivla och sakta men säkert bygga upp en annan bild av honom.

Sedan går det en ganska lång tid och Mr Darcy ställer allt till rätta mellan Jane och Mr Bingley samtidigt som han räddar familjen Bennet från en skandal då en av döttrarna rymt med Mr Wickham. Han löser det hela ekonomiskt och ser till att giftermålet blir av. När han nästa gång friar till Elizabeth är det som ni förstår mycket som har förändrats och hon förstår att han inte är den man hon trodde att han var. Så det blev ett lyckligt slut till slut, Jane fick sin Mr Bingley och Elizabeth fick sin Mr Darcy.

Genom familjen Bennet så skildrar boken dåtidens samhälle och betydelsen av giftermål. Mrs Bennets största mål i livet är att få alla sina fem döttrar bortgifta med relativt förmögna män och hysterin börjar när Mr Bingley kommer till staden. Hon ser då sin chans att få sin äldsta dotter Jane bortgift med honom och då han finner henne förtjusande inleds snart en bekantskap. Dock blir det hela inte en dans på rosor då hans vän Mr Darcy föraktar hela familjen Bennet, med undantag för Elizabeth som han är hemligt förälskad i. Hans inblandning försvårar allt och det hela blir långdragen historia.

Det går att finna många mindre konflikter i boken och en av betydelse är t.ex. den mellan Mr Darcy och Mr Wickham, som sedan flera år tillbaka har en väldigt frostig relation. Denna konflikt leder i sin tur till att bokens huvudperson Elizabeth får genomlida ett inre kaos, då de båda ger henne sin syn på konflikten. Hon föraktar därmed än den ene, än den andre för att ett tag inte veta vad hon ska tro på. Ska hon tro på Mr Wickham som är omtyckt av allt och alla eller är det Mr Darcy, allmänt ogillad som talar sanning?

Även i miljöbeskrivningarna så tycker jag att Jane Austen har gjort ett utmärkt jobb. I boken beskrivs såväl stora gods och naturområden som personers utseende och känslor på ett väldigt utförligt vis. Jag anser att detta är en förutsättning för att en bok ska vara bra. Jag vill kunna leva mig in i boken på riktigt och för att det ska vara möjligt att se allt framför sig så är det viktigt att både miljö- och personlighetsbeskrivningarna är detaljerade.

När jag läste boken kunde jag verkligen se en film spelas upp i mitt huvud och därmed anser jag att Jane Austen har lyckats med sina miljöbeskrivningar. Å andra sidan så finns det plats för dessa då boken inte har någon rafflande handling. Så även om jag tycker att hon beskriver allt på ett mästerligt sätt så tycker jag att lite mer fokus kunde lagts på handlingen istället. Det blir lite långtråkigt på vissa sidor när hela stycken går åt till att beskriva något.

En sak som jag finner väldigt speciell med den här boken är hur utförligt varje person beskrivs. Vanligtvis när man läser en bok så får man en mycket bra bild av ett fåtal personer medan de andra beskrivs ganska vagt. I den här boken har dock Jane Austen lyckats ge läsaren en bra bild av varje karaktär, huvudperson som biperson. I och med det skulle jag kunna ge er en ganska detaljerad personlighetsbeskrivning av vilken som helst av bokens karaktärer, men för att begränsa mig får jag nöja mig med två.

Bokens huvudperson, Elizabeth Bennet är en väldigt målmedveten, ung kvinna som går sin egen väg. Medan de flesta tjejer i hennes ålder skulle ge allt för att få bli bortgift med vilken förmögen man som helst så följer hon sitt hjärta, och till sin moders stora fasa så nobbar hon till och med ett frieri innan hon till slut finner sin äkta hälft.  Dessutom är Elizabeth en väldigt snäll och omtänksam flicka som säger vad hon tycker. Detta samtidigt som hon inte bryr sig särskilt mycket om vad folk i hennes omgivning tycker om henne.

Mr Darcy är den personen som enligt mig genomgår den största förändringen i boken. Han är en väldigt förmögen man och när han först kom in i bilden så var det ingen tvekan om att han såg sig själv som bättre än sin omgivning. Han var väldigt högfärdig och dryg, vilket gjorde att han redan från början blev illa omtyckt. Men ju längre boken fortled desto bättre bild fick man dock av Mr Darcy, då han sedan visade tecken på både omtänksamhet och stor generositet genom att hjälpa familjen Bennet ekonomiskt och öppet visa sin kärlek till Elizabeth.

Jag har valt att läsa boken "Stolthet och fördom", som är en av flera kända romaner skrivna av Jane Austen.

Redan efter att bara ha läst några sidor så anser jag att jag både har fått en ganska bra uppfattning om vad boken kommer att handla om och förstått varför den har fått just titeln "Stolthet och fördom". Man förstår direkt att giftermål på den här tiden var väldigt viktigt och att boken förmodligen kommer att skildra döttrarna Bennets väg till det efterlängtade bröllopet.  

Vad gäller titeln så skildrar den något som boken verkar genomsyras av, dvs. förutfattade meningar. Ju längre jag kommer desto mer märker jag hur fort bokens karaktärer dömer varandra.

Dock kan jag inte säga att boken har fångat mitt intresse så här långt. Jag får intrycket av att den är ganska seg och om jag inte var tvungen så skulle jag förmodligen inte vilja fortsätta läsa boken.  Jag får liksom känslan av att det inte kommer att hända särskilt mycket utan att den mest kommer skildra samhället på 1800-talet.