nvnollsjue

Om jag säger Robin Hood så tänker ni förmodligen på en räv i gröna kläder och en karaktäristisk hatt som varje jul stjäl guld från kungen och ger till de fattiga, någonstans mellan Kalle Anka och de nya disneyfilmerna. Men självklart är denna klassiker mer än bara en disneyfilm och jag har läst boken där hela Robin Hood-fenomenet härstammar ifrån. Det är svårt att säga om det är en bra titel eller inte eftersom den har varit med hela barndomen och därefter bara associeras med bra saker och det är svårt att plocka bort detta och bara se på själva namnet. Men självklart tycker jag att namnet passar denna impulsiva, självdrivna skogspojke.

I bokens allra första meningar introduceras Robin Hood för läsaren och han beskrivs som en hjälte på alla sätt och vis. Prologen berättas i dåtid, alltså som att det snarare är en gammal vandrarhistoria än någonting som just nu händer. Detta gör att boken känns ännu mer som en klassiker och en gammal trevlig historia(även om den innehåller mycket mer våld och död än i barnfilmen) än en actionberättelse som ska väcka spänning. Boken uppfattas som ganska lugnt även om en dödskamp beskrivs. Att de första meningarna beskriver Robin Hood och hans muntra män är inte helt överraskande, men även bra eftersom man, om man mot all förmodan aldrig hört om denna saga, direkt får veta att han är den gode och senare sidor vem som är den onde. Detta underlättar att man har basen klar för sig så att man kan koncentrera sig på skönlitteraturen, enligt min åsikt i alla fall. Men boken förstörs även lite eftersom man på stämningen i boken förstår att den goda sidan ska vinna.

I de första kapitlen är man faktiskt redan fast i boken. Redan efter prologen berättas en massa saker som inte visats i någon av de filmerna man gjort och alla händelser är mycket noga beskrivna, men lämnar ändå lagom mycket till fantasin.